Äntligen helg :D
Fan vad skönt med helg! En ledig helg dessutom, det enda som fattas är en stor sol och värme som det var förra helgen så man kan ligga ute och pressa, men men man kan inte få allt! Har missbrukat brun utan sol tuben istället :P
Har varit vaken sen 7.. Verkligen trist att man inte kan sova iaf till 9 när man faktiskt har chansen.. Men men.. Har hängt upp tvätten jag stoppade in igår, tvättat en maskin till, en till är på G! Plockat sönder mina stackars ögonbryn och färgat dom & ögonfransarna, målat naglarna, druckit en halv panna kaffe.. Hmm.. Ska nog ge mig ikast med att städa kaninburar och gå ett varv runt sjön.. Sen får vi se om jag tar mig ner en sväng på bilutställningen vid lindeskolan, är ju vårmönstringen i helgen så kan vara kul att kika. Dock verkar det lite kyligt så vi får se. Skulle behövas en rejäl storstädning här hemma också :P
Ikväll blir det nog lite grillning och någon vända på stan, sen får det nog bli bistro. Hoppas på en bra kväll.. Även om jag inte är särskilt taggad.. Men det får bli vad man gör det till! Nu ska jag ner till tvätten igen =)
Chill out!
?
Varför blir man så blödig när man är trött? Och varför kommer man att tänka på en person, bara för att man råkade drömma om den, och vaknar med en konstig känsla i magen. Någon slags saknad? Och bara för att någon nämner någonting om den, något som gör att man vet att man faktiskt inte är så helt jävla bortglömd som man tror, så hugger det bara till i magen, nästan så man vill ställa sig dubbelvikt och dra djupa andetag. Varför sätter vissa personer så djupa spår? Personer som egentligen inte är värda att ödsla den minsta lilla uns av tid på..?
Så nu sitter jag här med någon konstig känsla i hela kroppen, med en klump i halsen och vetskapen att det kommer bli svårt att sova, fast ögonen svider av trötthet. Ska lägga mig lite senare, med hoppet om att sömnen gör det lite enklare, att allting känns annorlunda när inte tröttheten dominerar!
Äntligen en sovmorgon!
Äntligen! Jag minns inte när jag sov ut sist. Eller ja, sovmorgon kanske man inte kan kalla det. 07:11 gick jag upp, men det är sovmorgon för att vara jag :P Gick och la mig halv 10 igår, en fredagkvällkväll. Men jag var helt slut, och det var verkligen skönt! Somnade som en stock!
Dock har jag en vagel under mitt vänstra ögonlock, så det är helt rött och svullet, och när jag vaknade var ögat helt igenklibbat och varigt. Mysigt :S
Igår efter jobbet var jag hos min söta mormor och hälsade på. Satt där i 3 timmar och pratade och blev bjuden på mat och fruktsallad med glass. Tror hon uppskattade mitt besök! Hade tänkt mig en runda runt sjön när jag kom hem, men var helt slut. Fick bli slösurfning och sängen istället. Hela helgen ska jag spendera på bomässan i arenahallen med Sara. Hoppas det går bra för henne =)
Nu ska jag koka kaffe, mysmorgon :D
Trött onsdag.
Grått och trist väder. Saker har krånglat. Batteriet i skurmaskinen dog i bassängen imorse, en tant kastade saker på golvet på avdelningen, jag spillde ut en liter sprit på golvet i korridoren, rev ner en stor takplatta med tillhörande brandlarm i ambulansens korridor.. Som sagt.. Flyt :P
Har iaf varit och hämtat hö. Men tror inte jag orkar packa mig tillbaka till linde. Är så skönt att vara här i hejdbacken.. Måns mötte mig på parkeringen idag också, mitt gull <3 Ska orka mig in i duschen och tvätta håret. Kan säga att det behövs. Men är i valet och kvalet.. Ska jag pallra mig ut i kylan på en promenad.. Eller krypa ner i soffan och slökolla på TV..? Hmm.. blir nog det sistnämnda...
Tanken har rotat sig. Men vad mer kan man säga. Sommarens estlandsbesök kommer inte alls bli som väntat... :/
Har iaf varit och hämtat hö. Men tror inte jag orkar packa mig tillbaka till linde. Är så skönt att vara här i hejdbacken.. Måns mötte mig på parkeringen idag också, mitt gull <3 Ska orka mig in i duschen och tvätta håret. Kan säga att det behövs. Men är i valet och kvalet.. Ska jag pallra mig ut i kylan på en promenad.. Eller krypa ner i soffan och slökolla på TV..? Hmm.. blir nog det sistnämnda...
Tanken har rotat sig. Men vad mer kan man säga. Sommarens estlandsbesök kommer inte alls bli som väntat... :/
Mjauu
Gosar med Måns. Han är helt galen nu när jag är hemma. Han förföljer mig överallt, ska sitta i mitt knä hela tiden och kurrar konstant. Åhh mitt hjärta <3 Och Stampen verkar pigg, men trött.. Går det ens ihop..? Han är ju trots allt 11, så klart han är trött.. Men är han sjuktrött eller trött-trött? Jag tror faktiskt mer på det sistnämnda, blicken är klar och nyfiken. Min andra gubbe. Det är helt sjukt hur mycket man kan älska dessa små håriga varelser. Jag blir alldeles varm i kroppen bara jag tänker på dem!
Har vilat middag med 4 katter i sängen halva eftermiddagen, nu vill jag inte lämna dem. Det är inte förrän man är mkt med dem man inser hur mycket man saknar klappträna. Haha tror faktiskt dom saknar mig med. Nu blev det bara en massa trist djursnack. Men summa sumarum. Jag har bevakat Stampe, och jag tror inte han är döende, vilket jag fick för mig när mamma beskrev hans tillstånd :P Och jag vill inte lämna min katt.. Dilemma :P
Annars har det varit en seg dag på jobbet. Tycker dagarna sniglar sig fram, samtidigt som veckorna springer fram. Tankarna är på annat håll. Tänker på Terje hela tiden. På hur hon måste må. Och Mari.. Det är skönt att vara hemma i Hejdbacken. Med min familj. Har fått någon slags panikkänsla av att dom helt plötsligt ska ryckas ifrån mig, att jag ska bli kvar ensam. På fredag ska jag nog hälsa på min fina, kloka mormor. Varje dag är dyrbar..
Är det vädret, åren eller omständighetern som gör mig såhär nojjig? Blir nästan grinfärdig när jag tänker på alla jag tycker om. Bara för att det sker en tragedi, behöver väl inte nästa drabba just mig..? Livet är orättvist, det vet jag ju faktiskt redan...
Livet är orättvist!
Det är inte förrän det brakar samman, som man inser hur skört livet är och hur mycket folk i ens närhet faktiskt betyder. För vissa slutar det alldeles för tidigt, och det är så förbannat jävla orättvist! Och vissa beslut ska man inte behöva fatta. Vare sig man är 19 eller 50. Bara tanken på att det vore jag, jag som satt där i hennes skor får mig att må illa. Så jag gör det enda jag kan göra. Jag skickar all min kärlek, och alla mina tankar till Tallinn och till Luxemburg. Allting annat runtom mig känns rätt så avlägset och oviktigt just nu. Allting handlar om perspektiv..
Önskar att jag kunde tygla mitt ibland hetsiga temperament lite bättre. Tänk att behöva skiljas och det sista man minns är ilska?
Nu ska jag styra mot Hejdbacken, och spendera tid med min älskade familj <3
